Firande?

Nej.

Jag stannar hemma med ungarna. Mor och far har åkt iväg till Stigen för att fira Valborg. De (barnen alltså, inte mina föräldrar) har äntligen somnat och jag ska börja packa ihop allt vi spritt runtomkring oss. Önska mig lycka till! Imorgon bär det av mot Wermeland och Karlstad.

It aint over untill the fat lady sings

men hon börjar nynna på sista versen. Vi ska alltså snart åka hem till Mariefred. Vi åker på söndag, men mellanlandar över natten i Karlstad och kommer fram på måndagen. Här kommer en av förmodligen fler sammanfattningar i bilder.

Vi har ätit jordgubbar.

Vi har påskat för grannen. Katten Esso var dagens höjdpunkt. För Inez...
Dagens höjdpunkt för katten Esso själv, var när vi gick.

Mamman har gång på gång försökt övertyga dottern att de små
kaninerna på Emaus inte är "faaajliga", men med liten framgång.

Vi har ätit korv med bröd. Inez har strax innan bilden togs klättrat i berget bakom.
Därav de snygga fläckarna på byxorna.

Vi har ätit choklad.

Oj... det verkar som om vi mest ätit. Men ni som känner mina föräldrar vet att det är det man gör :) Ni som känner mig men inte mina föräldrar och tycker att jag äter mycket och ofta. Ni har, som ni kanske förstår, inte träffat mina föräldrar!

Mig måla

sa hon och vem kan motstå en lintott som vill ha svarta och röda naglar?

Påskavslutning

ska fixa klart det bättre senare... bloggutseendet alltså. Viktigt, viktigt!! Men viktigast av allt just nu är att gratulera Sixten Lambert Oskar Berndtsson Lundström på sex månadersdagen. Hipp Hipp HURRA!!!!

Sol

Vi har det bra! Njuter av solen och värmen, och visst har vi blivit lite solbrända :)

Passionsspelet

Vi har tittat på Passionsspelet (  http://www.vastsverige.com/sv/uddevalla/products/107587/Passionsspelet/ ) på torget i Uddevalla idag. Jag har inte sett det förut, tror att de började med det samma år som jag flyttade från stan. Snyggt arrangerat och precis när de skulle spikas upp på korsen tröttnade Inez och det var bara att packa ihop pick och pack och ge sig av. Bättre lycka nästa år alltså.

I väntan på Messias

Mellanmålsdags. Inez var snabbare på att äta upp sin banan än Sixten var på att avsluta sin frukbägare,
att tyda av bananskalet på min sko.

Korrigering

jag har en ny bild i mobilkameran... Håller Sixten på att förvandlas till en barbapapa? BarbaRand kanske? Eller BarbaTugg? Kanske Barbadräggel? Eller behöver han en ny blöja?

En snabbis

- Båda barnen sover i sina sängar, ovanligt med tanke på att vi är bortresta.
- Jag har glömt kamerasladden hemma, så bilder från barnens och min västkustsemester får komma senare.
- Det är varmt. Det är MYCKET varmt och jag har packat fel kläder till barnen. Attans.
- Det jag inte packat fel är solhattar. De har jag inte packat alls. Tur att det finns affärer även på denna sidan av Sverige.
- Inez nobbade ett bad idag. Hon ville vara ute istället.
- Vi har lärt oss att en dockvagn välter om man släpper den i en nedförsbacke utför ett trappsteg. Vi har även lärt oss att det är jättekul. Om man är övertrött. Om man heter Inez.

God natt!

PS. På onsdag ska jag få snusa på en ganska nykläckt bebis!! Lyllo mig :)

Påsk!!!!!

Just ja, imorgon åker Inez, Sixten och jag ner till västkusten :)

Vi mellan landar i Karlstad över natten och drar vidare till Nättjebacka och Uddevalla på onsdag. Magnus jobbar hela påskhelgen och får stanna hemma och hålla ställningarna här.

Till alla berörda - hoppas vi ses på hemmaplan!

Snor & slem

Vi har varit och hälsat på nattakuten i Eskilstuna. Tyvärr var det inget mysbesök. Sixten har varit snorig och hostig, eller ja, det har vi alla varit. Han har dessutom varit lite rosslig i lungorna sedan han föddes. Det har kommit och gått och barnläkaren på BVC har konstaterat att det inte är astma utan bara slem som ligger och irriterar. Detta slem var anledningen till vårt nattbesök.

Jag vaknade av att Sixten hostade värre än vanligt. Han var också snabbandad och pipig i lungorna, men han verkade inte påverkad och slö. Vi ringde 1177 och deras svar var "Åk, åk till akuten. NU!" Sagt och gjort - 01.30 packade jag in Sixten i bilen, Magnus fick vara hemma med Inez. På akuten tog de sänkan, feber, lyssnade på lungor och hjärtat, kollade syremättnaden i blodet och satte EKG. Lungorna var rossliga och pipiga men allt anat var OK. Skönt! Läkarna (ja, vi hade både överläkare och underläkare + sjuksköterska och undersköterska hos oss) tog beslutet att testa att "puffa" honom med adrenalin och syrgas, om det hjälpte skulle vi slippa att bli inlagda. Han tyckte det var urkul med "puffandet" (satt och skrattade) och försökte att äta upp hela "puffmunstycket". Ingen medicin kom utanför :)  Adrenalinet och syret gjorde det som det skulle och Sixten somnade som en stock efter ett par minuter, så vi slapp att bli inlagda.

Läkarna tror att han fick i sig något under förlossningen som ligger kvar, men det har inget att göra med HUR vår förlossning gick till. Det var ju inte den smidigaste av födslar. Varken för mor, son eller personal. Vet inte hur vanligt det är att barnmorskorna står och skäller på överläkaren inför patienten att han var för sen med sugklockan samtidigt som han syr ihop patienten och de andra läkarna försöker få liv i barnet. Hursomhelst! De tror att vi kommer att få komma in och puffa honom fler gånger och att besvären förmodligen kommer att växa bort.

Våra nya vänner!

Trött

Har just kommit ur kl 14.00-16.00 koman. Vet inte vad det är men de två timmarna är de jobbigaste på hela dygnet. Jag somnar stående, sittandes och gående (om det vill sig illa). Hursomhelst vi har piggnat till nu, hela familjen.

Sixten har varit på invägning och vaccination. Han är nu 62 cm lång och väger 7000 g prick.
Inez har varit hemma från dagis i två dagar. Hon hade feber i tisdags, 39,9 och hon sov mer eller mindre hela dagen. Febern är borta men hon är fortfarande inte helt återställd. Men hon blir piggare och piggare och jag passar på att njuta av lugnet så länge.

Vårstädning

Vi har vårstädat datorn och hittade några gamla filmer på en liten Inez. Får man kalla om gamla om dom inte ens har två år på nacken?

Inez vägrade som bekant äta allt annat än mat som kom ur en glasburk, inhandlad på affären. Vi testade det mesta, här en hemmagjord kycklinggryta. Mmmmm... var ordet!

 

Hon håller fortfarande på såhär när hon badar.

Hittade den här filmen i min telefon. Regi, skådespeleri och manus: Inez Berndtsson Lundström

Och i vilken

flyttkartong ligger påskpyntet? Inte vet jag, inte heller Magnus och vi har mååånga kartonger kvar som behövs packas upp. Problemet är att vi inte har förvaring till allt ännu, så prylarna får ligga kvar i kartongerna. Påskpyntet kommer alltså att lysa med sin frånvaro här hemma. Då det kliar i pysselfingrarma och tid och pyssel saknas påskpyntas därför bloggen.

Dörrkransen är i och för sig påskpimpad - hurra!

Slumber party!

Olivia har sovit över. Olivia är världens bästa barnvakt, Inez avgudar henne! Vi ska strax ge oss av så jag lägger upp lite bilder från gårdagens besök på lekplatsen.

Trevlig söndag!

Aaahh!

Visst, det är fantastiskt med barn. Underbart och bla bla bla... Men när båda gallskriker och man är ensam med de två gaphalsarna är det inte himmelskt. Punkt.

En triangels makt

Tisdagar är sångdagar för Sixten och mig. Vi är 12-15 mammor (och idag en pappa - HURRA!) som går till Munkhagskyrkan och sjunger barnsånger. Sixten är yngst med sina 5 månader, tätt följt av Henry som är tio dagar äldre. Erik och Tim är äldst båda är två och ett halvt år. Vi sjunger oftast i tre-kvart, det är ungefär så lång tid barnen orkar (och mammornas kaffetarmar ännu inte överröstar sången). Det som slår mig varje gång är avslutningen. Då går vi in till kyrkan med gnälliga och gråtandes barn, sätter oss i en ring runt altaret med barn som gnäller mer och mer ända fram tills vår sångledare plingar på triangeln. Alla barn bara slutar med allt gny och dom blir tysta. Knäpptysta! Och sitter still!! Märkligt vad en triangel kan göra.

Ville var här och firade Inez födelsedag i efterskott. Hon hade bakat och bjöd på kaffe.

Så nära, men ändå så långt bort...

Filmtajm

Så här låter Sixten konstant, varje vaket andetag. Högt. Sött! Och i vanlig ordning la pratkvarnen i en lägre växel när kameran kom fram, men jag tror ni får grepp om det ändå.

Har jag gått och blivit tant?

Jag tycker att tiden går så fort! Tantvarning?

• Inez pratar och pratar och PRATAR! Hon har visserligen alltid pratat mycket, med sitt eget språk som bara hon förstått, men nu pratar hon!

• När hon berättar om vad hon gjort på dagis berättar hon faktiskt sådant som hon har gjort.

• Hon har superkoll på vad som finns var och hon går och hämtar sakerna hon vill ha själv. Inte alltid så bra men ändå...

• För någon dag sedan kom hon gående med ett durkslag och sa "mamma, koka pasta". Jag tycker att det är ganska bra för en nybliven två-åring att ha koll på att man använder ett durkslag när man kokat pasta.

Det känns som om allt kommit bara senaste månaden...





• Sixten äter på. Favoriterna är morot och ärtor. Vem kan motstå Ärtor när man tänker efter?

• Han är också en riktig pratkvarn. Värre än Inez var i hans ålder. Var ska det här sluta?

• Han är otroligt medveten om sin omgivning. Om han får syn på nappflaska när vi gör i ordning ersättning letar han efter den när vi ställer in den i kylen på svalning.



Jag är kanske lite partisk... men de är duktiga våra barn. Duktiga och fina (och jobbigt envisa).

Något som är ett nästintill måste i varje småbarnsfamilj. Äppelklyftaren - min vän!

Inez viftar med en ballong, det var det roligaste Sixten upplevt i sitt ännu ganska korta liv. Han skrattade så han kiknade.

Vinterns C-vitamin laddning kom för att stanna.